Wednesday, June 28, 2017

Hejdå, mina sista gamla svenska sedlar!

// Sorry, this post is only gonna be in Swedish. //

Hej alla!

Detta må kännas som ett onödigt inlägg för dom flesta men jag är en sentimental jävel som redan nu har börjat utveckla en "det var bättre förr"-gubbattityd. :) Är detta nånting som hör till att vara bitter nittiotalist, haha? Nej men seriöst, som dom flesta vet så har de svenska pengarna bytts ut under de senaste åren till dessa nya... monopolpengar. Alla sedlar och alla mynt har bytts ut – med 10-kronan som det enda undantaget. Tack och lov för det, åtminstone nånting gammalt blir kvar...

Jag kommer nog aldrig att tycka om dom nya pengarna, to be honest. Tycker bara att de är så himla fula och ser ut som leksakspengar. Tur i oturen är väl att vi går hela tiden mot ett kontantlöst samhälle så jag slipper se dom dumma glatt färgade selfielapparna överallt, haha. Snubben på den gröna sedeln har ju en pedomusche dessutom.
Jag minns när jag såg en artikel om pengabytet första gången på Facebook, långt innan den trädde i kraft, och hur jag bara satt där och tänkte "snälla säg att det här är en fejknyhet." men så kom dagen då det hela blev offentligt och jag fick t.o.m. en lapp hem i brevlådan om det. Då blev man ju faktiskt lite ledsen i ögat. :'( 
Såklart vet jag att våra svenska pengar har bytts ut flera gånger redan innan jag föddes men jah, när man levt hela sitt liv med just dessa Selma Lagerlöf och Carl von Linné värdelappar så känns det overkligt när de sen en dag inte är värda mer än pappret de tryckts på. Alla minnen från barndomen när man fick godispengar från pappa under sommarlovet och sprang till närmsta kiosken, när en gammal familjebekant alltid tejpade fast en Carl von Linné-lapp i insidan på lösgodispåsen när man var på besök hos honom och så vidare... ♥

Så idag cyklade jag igenom hela stan för att hitta en insättningsautomat att lägga in mina sista gamla sedlar i – födelsedagspengar från farsan sen ett par år sen. Den 30 juni blir dom ogiltiga så hade lite bråttom att bli av med dem då jag inte vill bli 1500 spänn fattigare och typ ingen affär tog emot dem längre. Det visade sig att det fanns bara en automat i hela jävla stan visserligen, och den var i Ica Maxi. 
När jag klev av cykeln och plockade fram plånboken så slog det mig att jag aldrig mer kommer att se, äga, känna eller handla med dessa sedlar nån mer. Då var man ju tvungen att föreviga dem, för min egen skull.

Hejdå mina sista gamla sedlar...
Jag kommer att sakna er. ;_; ♥
När jag gick fram till automaten och sedelluckan öppnades så var det faktiskt legit svårt att sätta in pengarna dit. När jag tryckt på "fortsätt" och luckan stängdes så var det ännu värre. Där gick min barndom liksom. :< Ut kom ett kvitto att jag lagt in 1500 kr på kontot och så gick jag hem med en plånbok fylld av tomhet och kvitton. Kändes rätt tomt inombords också.

Jag är totally den typen som övertänker allt och så blir jag känslomässig av nästan allt också, särskilt om det är något som varit med en lång tid. Jag minns när jag var liten så var det den bästa dagen i mitt liv när jag fick en femhundralapp, det var så extremt mycket pengar då – jag kunde ju köpa ett nytt tv-spel för det, hela livet! Men sen så blev man "vuxen" och då behövde man börja göra tråkiga vuxengrejer som att betala räkningar, hyi vittu.

Jag minns första dagen jag såg en ny sedel in real life – det var på min arbetsplats, i biografen. Någon kund betalade med den nya 50-lappen och fy fan vilket liv det blev hos personalen sedan. "Kom och kolla, det är en ny sedel, har du sett? :D" lät det och hela tillhörande raddan. Men vi alla skrattade och sa att de såg ut som låtsaspengar. Men sedan kom det fler. Det var bara att vänja sig, alltmedan dom gamla pengarna sakta försvann. 
Tur för mig så har jag åtminstone lagt undan och sparat en hel drös enkronor hemma, särskilt dom äldre som är potentiella silvermynt och sen några som jag tror är speciella/ovanligare utgåvor. Dom får ligga och bli värdefulla med tiden och sedan nånting jag kan vissa framtidens avkommor att "såna här hade vi när jag var liten...", hehe. Har sparat gamla 50-öringar också, både dom bruna och silvriga!

Och så till sist så vill jag avsluta med denna härliga video:


~~~~~~

Jag kommer vara den arga bittra lilla mannen ett tag till – och det får jag lov att vara. Tillsvidare får den oförändrade 10-kronan bli min nya religion och sista vän i kassans växellåda. För sanningen är att jag är just den människan som inte säger något men som innerst inne blir lite extra besviken när något jag minns från barndomen får nytt utseende, särskilt muminläskens etikett.

Hej hopp, gummisnopp!

No comments:

Post a Comment

Consider dropping me a comment if you enjoyed this post ~
Maybe you got inspired, learned something new or you have some other things you want to tell me? I really like getting feedback so don't hesitate to write a line if you have something to say – a little dose of appreciation brightens up my days. (。◕‿◕。)
Psst, I read everything even if I don't always answer! ^_^